Det är ca 10 månader sedan sen jag satt på hästryggen och när man levt med hästar i hela sitt liv så dröjer det inte länge förrän man blir otroligt rastlös för saker är ju "inte som vanligt". Att hästar är en livsstil vet ju alla som håller på med häst själva och när den livsstilen förändras så blir det väldigt tomt och konstigt...

För några dagar sedan var jag upp i sadeln igen...vilken känsla det var! 

Ett par dagar i veckan ska jag rida en söt krabat vid namn Mio. Han är 4 år gammal , korsning och ser ut som en haflinger....grundriden och väldigt trevligt. Han är snygg exteriört , om än lite grov, med en väldigt välbyggd rumpa och ok vinklar på sina ben, bådar gott för skolning till westernhäst.

Ägaren är en mycket trevlig tjej som behöver lite hjälp för att hinna med honom och då hon vill ha han westernriden så passar det perfekt.

Jag provred honom i torsdags för första gången och det kändes väldigt bra och jag tror vi ska komma bra överrens.Efter bara en liten ridstund så kan jag ju inte säga så mycket om honom som individ ridmässigt men en bra start och förberedelse för vad dom komma skall blir att han ska få "frihet under ansvar" och hitta en egenbärande balans med ryttare på ryggen, med andra ord mycket ridning på lång tygel.

Sedan jag skolade om min första häst 2005 så har jag anammat detta och man har så mycket tillbaka för det framöver. Man får en avslappnad, bärig, lyhörd häst samt en häst som blir mjuk i munnen. Min haflinger jag hade var hård och seg i munnen, ingen styrka i rygg och ingen bärighet alls när jag köpte honom. En tids ridning , och givetvis fortsatt sådan ridning, gjorde att jag fick en häst som blev väldigt lyhörd och bärande. Övergången till stångbett blir också väldigt "lätt" och oftast utan problem.

Inte sagt att man kan göra så här på alla hästar kanske, beror ju på individen, men de tre jag har ridit så här ( och som var väldigt olika individer ) så har det fungerat jättebra och gett jättebra resultat.

Jag vet att många i sin ridning  börjar tvärtom, hjälper hästen genom plocka ihop dom och "hålla dom och styra deras kropp på plats" med ben och händer men sedan när man "släpper" hästen så fallerar allt och hästen har ingen kontroll på varken ben eller rygg och samspelet mellan häst och ryttare försvinner i samma stund.

Vi börjar så här i alla fall och sedan får man ta saker som de kommer och ta den tid det tar . Hur som helst så ska det bli väldigt trevligt att börja rida igen.

I morgon är det dags för ridpass 2 och jag förbereder mig mentalt för några dagars ömma kroppsdelar ;).